Sommarfestligheter; coctailpartyt!


Igår var det dags för coctailparty. En fin tradition som nu på senare år inte blivit av, men igår var det alltså dags igen. Jag fejjade och städade och fixade och donade, och slutligen bjöds det på lax-och äppelsnittar, baconrullade dadlar, fläder- och vaniljbål samt mojito. Allt blev riktigt gott faktiskt!

Jag hade på mig min prickiga Beyond Retro-klänning och min spanska tyll-fjäder-hatt-grej kvällen till ära. Och var på bra humör.

Josefine kom hit.

Och Linda.

När alla kommit gav vi oss ut på tipspromenad! Alla sa att de tyckte att det var svårt, men alla fick jättebra poäng ändå. Lättgissade frågor kanske? Eller så ville de bara vara modesta och kunde egentligen alla svaren i smyg.

Anna var assnygg och gjorde en Garbo-pose.

Martin försökte smita ur bild. Fail!

Mina stackars spöken får utstå mycket.

Hanna, Kristin och Sara var egentligen muntrare än de lyckas se ut på den här bilden...

Hector tittade förbi!

Hector hade sällskap av Adem som som vanligt tog ansvaret och styrde upp vattenpipan.

Sofie var fin!

En finfin kväll med finfint folk!

Idag har jag lite ont i halsen, vilket ju förstås är tråkigt. Så jag tänkte mest äta choklad, dammsuga hundhår från soffan, lukta på blommorna jag fick igår, diska, ta ner lite tipspromenadslappar som nog halvt regnat bort. Och sånt. Hoppas ni också haft en fin helg!

En ljummen i gräset och finkultur.


Efter min fyra timmar långa arbetsdag åkte jag in till sommarstaden för att dricka öl och gå på teater med Linda och Pontus med flera. Då varenda uteservering förstås var smockad med folk så blev det en ljummen i gräset istället. Inte så himla pjåkigt det heller vill jag lova.

Vi var nöjda och glada i värmen.


Linda körde på hela kostcirkeln; proteinshake och öl. När hon fått i sig sin "middag" promenerade vi ner från Observatorielunden till Pygméteatern där vi såg Människor i solen. Roligt att se Therese spela igen, och det var en fin föreställning. Typiska Gardellska karaktärer fick mig nästan att sakna min gamla roll Viola lite. Fast bara lite. Och sedan hem i kvällssolen. Det är ett bra tecken att man nästan fryser lite när det är 18 grader ute. Finfin torsdag som nästan kändes som fredag!

Tips till oss med stabila, ståtliga fötter. (modebloggsvarning)


Som många av er vet så har jag ett problem när det gäller skor. Jag har begåvats med ett par stabila fötter i storlek 42, och damskor tillverkas ju i standard till och med storlek 41. De som faktiskt finns i 42 är alltid de tråkigaste, mest fantasilösa varianterna och då kan det ju nästan lika gärna vara. Men. Alltså. Jag snubblade över Irregular Choices hemsida, och titta! Knäppaste, finaste, galnaste, konstigaste, roligaste skorna, och många av dem upp till storlek 43! Baah! Klara, Moa och ni andra med stabila fötter; titta! Det finns hopp!

Så detta behöver inte nödvändigt ses som ett modebloggsinlägg, då jag hävdar att detta handlar om att alla har rätt till roliga skor. (Eh..?) Kul i vilket fall! Mindre kul att frakten från Storbritannien antagligen kostar rätt mycket. Plus själva priset då, vilket ligger på mellan 50 och 80 pund. Så det blir kanske saftigt... Men det kan det ju nästan vara värt.


Alices 4-årskalas!


Igår, innan attackillamåendet slog mig framåt kvällen, så var jag på den här tjejens 4-årskalas. Hon var precis så exhalterad som på bilden mest hela tiden. Vi åt pastasallad med parma, oliver och fetaost, och förstås tårta och saft.

Amalia åt även kylskåpsmagneter.

Det kallar jag en prinsesstårta!


Det eviga tekniknörderiet. Häftigast kamera vinner! Jag kände mig underlägsen i sammanhanget.


Mums.

Avslutningsvis lekte vi lite tiger också, förstås. Finfint kalas! Med den obligatoriskt höga sockerchocksnivån.

Girls night out!

Jag var tvungen att stula denn bild från JPs blogg, då jag 1) tyckte att den var fin och 2) inte orkade bära med mig hela systemkameran på girls night out i lördags. En grym kväll i alla fall! Jag var opepp tidigare på kvällen men lyckades fjolla lite och tagga till med Miss Universum i bakgrunden. Det brukar hjälpa. Vid åttasnåret drog jag alltså hem till ovan nämnda brud och tillsammans med henne och hennes återvända förlorade bror drack vi öl och drog igång projektet Få igång vattenpipan. Det visade sig nämligen att det inte fanns något kol i huset, så efter övervägande att ringa på hos grannarna testade vi nere på pizzeran. "Nä, den är bara prydnad" sa de om vattenpipan de hade i fönstret. Då kom Kristoffer på den fantastiska idén att gå och köpa en engångsgrill. Sagt och gjort, tio minuter senare satt vi och grävde upp kolbitar ur kartongen och eldade dem under köksfläkten. Det tog minsann sin lilla tid, men det blev så grymt mycket bättre än sån där sprak-kol man vanligvis använder till vattenpipor. Det smakade liksom som det ska. Finfint!

När klockan närmade sig halv tolv drog vi oss vidare mot Fasching, där vi mötte upp Pontus och hans polare. Och som alltid blev det grymt! Vi draack findrinkar och dansade oss rejält svettiga långt in på småtimmarna. Avslutningsvis käkade vi på Max och jag hade dessutom turen att tajma nattbussen precis. Klockan fem var jag hemma och då var det väldigt ljust ute. En finfin kväll, vill jag lova! Bra lördag.


Vintern rasar!


Som traditionen bjuder denna sista aprilkväll så gick vi i fackeltåg från kyrkan upp till vattentornet. Där tändes det eldar, åts popcorn och lyssnade på kören som sjöng Vintern rasat, Glad så som fågeln och de andra obligatoriska sångerna.

Askmoln 2.0


Därefter bjöds det på fyrverkerier i rätt så generösa mängder.


Helena och jag tog ytterst smickrande foton på oss själva.

Hanna var eldvakt och gick och påtade och krattade och vaktade. En valborg precis sådär som den alltid varit för mig. Ingen sprit, inga fyllor i buskagen, ingen som halvt fryser ihjäl. Bara popcorn, underställ, röklukt i kläderna, Immanuel Gospel i högtalarna och fint folk. Och så var jag hemma till halv elva också. Drack te och åt lite fruktsallad. Det mina vänner, det är ett vuxet sätt att fira valborg på. Och jag är väldigt nöjd.

Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

Idag är det inte bara Valborg, sista april och kungens födelsedag. Det är faktiskt också denna unges 4-årsdag! Den finaste, smartaste, roligaste och bästa Alice jag känner, min lillasyster. Hurra, hurra, hurra, hurra! Kalas blir det på söndag. Då ska det lekas och ätas tårta.


Dagens totala ha-begär.

Dagens nyhet; Missy Elliot kommer till Sthlm Jazz! BAAAH! Måste. ha. biljett. Det lite jobbiga med Sthlm Jazz är ju dock att de har en tendens att sprida ut alla bra artiser, eller snarare, alla artister man känner till och skulle vilja se, över alla tre dagarna. T.ex. spelar The Brand New Heavies, Victoria Tolstoy och Micheal Ruff på torsdagen, Nils Landgren Funk Unit och Kool & The Gang på fredagen och Missy Elliot på lördagen. Dock lär ju jag arbeta och knega torsdag och fredag, så frågan är hur mycket valuta man skulle få för alla de där pengarna som hela festivalpasset kostar. Kanske är det, trots Brand new heavies och Nils Landgren, bäst att bara gå på lördagen. För Missy måste jag ju se.

Det var ju lite roliga nyheter ändå. Yey!

Josefines inflyttningskalas.


Igår gick jag på inflyttningsfest i nya strumpor och finskor. Färden bar till Alvik och hem till Josefine där det var kalas i hennes fortfarande relativt nya lägenhet. Där åt vi chips, lekte lekar, drack drinkar och gjorde musik- film- och Josse-quiz. Att förbereda sådana lekar inför en fest där många inte redan känner varandra är ju en väldigt bra idé på alla sätt. Väldigt roliga och knepiga frågor var det. Schysst ice breaker liksom.


















Resten av kvällen satt vi mycket på golvet och diskuterade, åt glass och framåt småtimmarna blev det mitt-i-natten-varmkorv med bröd. Därpå kom kalaset in i De-bästa-klippen-på-youtube-fasen, där vi tittade på bland annat det här och det här, och jag visade typ alla Flight of the Conchords-klipp som finns och sörjde lite över att jag inte har en biljett till deras spelning i maj. Jag var dock väldigt dålig på att fota under kvällen, så de få foton som finns är typ dessa två som Christofer tog. Alla andra som var där fick inte vara med på bild, tyvärr. Men detta var helt klart en väldigt lyckad kväll!

Helgjox.

I fredags hängde jag med de här typerna. Det var galet chillat, vi åt jättegod mat och drack vårens första tinto de verano i Svea rike, lyssnade på musik, låg i högar i sofforna och nördade oss.

Det musiknördades en hel del.

Och kramades. Go fredagskväll.

 

Resten av min helg har även den gått i chillandets tecken. Lördagen innebar långfrukost framför OC och sedan häng med Josse och Christofer, med pizza och film och en dokumentär på Svt24 om en Bernard i Lund. Idag har jag varit på släktkalas. Det såg ut lite såhär.


Högskoleprovet och tillhörande högskoleprovssegerdrinkar.


Igår var jag och skrev högskoleprovet. Det tog ju förstås hela dagen och jag hade jättesvårt att avgöra hur det gick, förutom gällande ordkunskapen, där jag visste att jag kunde 30 ord av 40. Efter att provet var färdigt promenerade jag hem och somnade, och vaknade igen lagom tills att de lagt upp facit på nätet. Och när jag började rätta så kändes det som att det faktiskt gått en bra bit över förväntan, särskilt på NOG-delen. Så för ett första högskoleprovsresultat är jag väldigt nöjd. Att det antagligen är tillräckligt för att komma in på pol kand i just Lund också är ju en väldig bonus.

Så jag blev glad och Sanna kom hit och vi skålade för högskoleprovssegern i saffransgin.

Och försökte oss på att göra våra alldeles egna Coco Loco. Det gick rätt så bra, fast i och med bristen på iskrossmaskin/fungerande mixer så blev det ju inte lika mycket milkshake-känsla tyvärr. Men gott ändå.
Vi satt och diskuterade och pratade om en massa viktiga saker, skrattade och dansade till moves ur min bästa partybok Världens bästa dance moves någonsin. Fint illustrerad bok minsann.

In action. Välfirat högskoleprovsresultat!

Påskfirande Cádiz style.


Det här är tredje året i rad som jag är utomlands på påsken och därmed inte äter lösgodis och ägg, utan firar påsk på det lokala sättet. I Spanien, eller åtminstone i Cádiz, betyder det ändlösa proccessioner genom staden med orkestrar, folk i toppiga masker och gigantiska flak med statyer av Jungfru Maria och en korsfäst Jesus som man bär genom staden. Vi kom ju fram på skärtorsdagskvällen, och då hade de redan hållit på näst intill dygnet runt hela veckan. Vi fick vara mitt i det (bokstavligt talat, bilderna är tagna från Maries lägenhet) i tre dagar ungefär, och bara det var mycket. Väldigt pampigt och roligt att se.

Det såg lagom tungt ut tyckte vi. (Det är en massa folk under också, det är inte bara de längst fram och längst bak som bär. Tack och lov.)

Ljuständarpaus.

And off they go.
Jag kan ju säga att det var lite av ett väldigt långsamt äventyr att ta sig ut och in från lägenheten. Porten gick rätt ut i proccessionsgatan, så man fick snällt stå och vänta in lämpligt tillfälle att kila över. Sedan sprang man på dem lite titt som tätt under barrundorna, och fick en omväg eller snällt vänta. En intressant upplevelse faktiskt.

Om korset hade brunnit hade det gett ett helt annat intryck... :/

Sedan var det dags för påskkalas. Linda svängde sina lurviga i Maries rum och blev suddig på bild.


Vi drack nya favoriten tinto de verano (rött vin och citronläsk, betyder typ sommarrödvin) i husets fina partyglas. Därefter drog vi ut på stan, och allting låg inom 10 minuters promenadavstånd. Vi gick till Bar Cuba där vi drack drinkar som smakade som milkshakes, försökte förklara ordet tandtekniker med charader till icke-engelsktalande spanjorer och skrattade massor. Därefter gick vi vidare via ett gäng barer, och hamnade slutligen vid La puerta där vi dansade till klockan 05, då vi gav upp och gick hem och sov. En töntigt tidig kväll enligt spanska mått, men vi hade ju varit vakna länge. En väldigt fin kväll fylld av bra folk.

Ett par rader från ett soligt Cádiz.

Hola! Här sitter jag i en svenskbebodd korridor i Cádiz, Spanien. Vi har just kommit hem från stranden, där vi badade, solade och överskattade vår solskyddsfaktors verkan. Jag har bränt mig på fotryggen, magen, bröstet och axlarna. Men inte så mycket att det stör för mycket, det går nog ner sig snart. Med andra ord är det varmt och soligt, vilket ju är minst sagt gött. De senaste dagarna har vi i princip solat hela dagarna och ätit middagar och partajat hela nätterna. Här går man ut först klockan tolv tidigast, och klubbarna öppnar vid fyra och stänger när folk går hem, vanligtvis kring kl sju på morgonen. Bah! Kräjsy. Men vi har nog lyckats vända på dygnet lite i alla fall. Igår tittade vi på Sällskapsresan I och II innan vi gick till bar Cuba och tog en drink som smakade cocosmilkshake.

Glad påsk ska jag väl säga också. Här firas påsken men ändlösa och galet maffiga proccessioner med orkestrar och stora vagnar med statyer av jungfru Maria och den korsfärste Jesus på, som bärs fram av människor. Jag har ingen aning, men det är nog i alla fall x antal hundra kilo. Barfotafolk i masker och toppiga luvor (tänk Ku Klux Klan, fast lila och svart) med kedjor kring fötterna. Maries lägenhet ligger precis mitt i gamla stan här i Cádiz, så vi har haft lite problem att ta oss ut och in ur den då proccessionerna går förbi precis utanför porten. Så nu luktar det rökelse i hela trapphuset.

Ikväll ska vi gå ut och äta tapas. Det ska bli gött. Om ni blir alltför avundsjuka kan jag ju lägga till att jag gått och blivit rätt förkyld igen. Så, känns det bättre nu? :P Las bildos bombos får ni när jag kommer hem, vilket blir på onsdag.

so long, suckers!

Kanske hörs vi lite, kanske först när jag kommit hem. Härs!


Tadaa!


Här skådas resultatet av fredagens hemliga projekt! Jag är så stolt. Och vi vann! Christofer kammade hem första priset för bästa klädnad; en väldigt fin CMYK-tavla. Och jag fick mina 15 minutes of fame igår också, han hade gått runt och berättat att jag hade sytt så när jag kom dit fick jag en väldig massa komplimanger, haha. Finfint! Josse och jag var dock duktiga nog att bara stanna i ungefär en timme då vi båda hade tidiga mornar att vakna till. Men kul var det! Början av kvällen såg ut ungefär såhär.


Josefine och jag lagade indisk räkgryta med en väldig massa smör i.

Och champinjoner, purjolök, vitlök och paprika.

Till maten drack vi det här vinet.

Mumma.


Sedan drog vi alltså till Ett Litet Hak vid Stureplan och tittade på och pratade med folk i färgglada kläder, samt åt CMYK-dessert. Den såg ut som något från My Little Pony och smakade vanilj. Kräjsy!

Finfin söndagskväll alltså.

Min lördag.


Jag fick förmiddagsbesök av den här tjejen och vår pappa. Vi åt bullar och drack kaffe.

Alice visade mig allt hon kunde göra. Till exempel att stå på ett ben.

Sedan åkte de hem. Och jag spenderade resten av lördagen med att sy in en kjol, försöka sy en baddräkt (vilket inte gick helt bra tyvärr), titta lite på the OC och sedan fjolla mig lite.



Det här födelsedagsbarnet hade nämligen kalas. Mycket trevligt, lyssnade på musik, pratade arabiska med arabiskkunnande brud, hittade själsfränder och skrattade mycket. Sedan åkte vi in till stan för att dansa.

Nattsudd.

Utgången gick väl sådär, som sig bör i vår kära huvudstad. Gick till ett ställe där vi stannade i kanske en kvart innan alla fick nog av alla påstridiga män som var överallt, så vi drog vidare. Åsa och jag gick till Fasching, dock var vi alldeles för sent ute. Efter en knapp timmes köande var vi nästan framme, och då var det "en ut, en in" som gällde. Så vi gick och åt cheeseburgare och åkte hem istället... Snopet, men kanske lika bra ändå. Och imorse trodde jag att vi vaknade kvart över tio, men klockan är ju en timme mer idag än vad hon var igår vid den här tiden. Så jag har duschat och hetsbakat kakor och strax ska jag ner till kyrkan.

Torsdagsnöjen; bildbevis.


I brist på svenska våfflor åt vi belgiska. Lite sötare och kalla, tyvärr, men helt okej ändå.

Mätta och nöjda drog vi sedan till Southern vid Zinken och tittade på Tiny Comedy. Riktigt roligt!

En mycket fin torsdagskväll blev det.

Berlin ist so geil.

Hallo Schweden!

Nu är jag hemma igen. Helgen har varit geil som man säger i Det Tyska Landet, fylld av apfelstrudel, hitte-på-tyska, häng, konst, u-bahn-resor, museibesök, vintagefyndande, dans (däribland den förlängda versionen av klassiskern Ryan Air-dansen), bier unt lustigen hatten. Fast det sistnämnda projektet blev det inte så mycket av tyvärr. Vi hittade en hel del roliga hattar, men de var tyvärr antingen alldeles för dyra, lite för tråkiga eller alldeles för fasligt roliga. Tanken var att vi skulle köpa en rolig hatt för varje poäng vi fick mot världen. Poängen slutade i alla fall på 4-2 om jag minns rätt. Så vi vann. Kleine bilden, ja? Naturlisch, bitte; Achtung bildbomben!


Vår ankomst firades med grapefruktöl och balkanmusik och en massa dans. Vi blev väldigt förvånade över att vi orkade efter hel arbetsdag och en massa resande. Roligt var det! Tanzen!

På fredagen gav vi oss ut på äventyr åt sightseeinghållet.



Åt den obligatoriska apfelstrudel. Mumma!

Hittade den galnaste butiken som sålde gammal teaterrekvisita och kläder. Sanslösa grejer, jag ville ha allt, ALLT! Särskilt den lilla runda byrån med koskin och gulddetaljer. Ack, den som var rik.

Vi gick och fikade på Zapata i Haus auf Tacheles.








Vi skrev de obligatoriska vykorten. Ytterst seriösa var vi mest hela tiden.

BRUNCH!
Tysk brunch är nåt utöver det vanliga vill jag lova. Det är liksom både storslagen frukost, lunch och efterrättsbuffé i ett. Vi åt i tre-fyra timmar och behövde sedan inte äta på lääänge. Sjukt galet gott. Wunderbar!



Efter att dessertbordet var avklarat gick vi för att promenera bort lite mättnad och se lite mer stad.


Checkpoint Charlie. (och det började snöa! FAIL!)

Och slutligen den typiska Berlin-turistbilden. Intressant med muren. Men äh, jag har sett större. :P

Galet bra helg alltså. Vädret hade ju förstås kunnat vara lite bättre, jag hade någonstans föreställt mig att det skulle vara vår när vi kom dit. Det var det inte. Jag saknade golfströmmen. Men annars är Berlin sooo geil. Antagligen blir det tillbakakaka till sommaren! Gött!

Pannkakssöndag.


En fördel med att bo på fel pendeltågslinje och missa sista tåget och vara tvungen att sova över är att man ibland har turen bjudas på pannkaksfrukost när man vaknar på morgonen.

Det stektes på löpande band.

Pannkakor var nog just vad vi behövde.

Pannkakor och scrubs. Vinnande koncept och finfin avslutning på det redan väldigt festliga dygnet.

Dammiddag.







Igår var det dammiddag hemma hos Josse tillsammans med henne, Anne och mamma. Myspys. Vi drack fördrink och åt briost och fikonsylt i små såna där som jag inte minns vad de heter, fin förrätt och den bästa fisksoppan. Sjukt gott alltihopa, och väldigt trevligt. Åttiotalsdesserten inlagda päron med after eight bjöd till Solsidan. Fin kväll.

Idag har jag hängt med Moa och hennes Filippa, promenerat i solen, bakat kakor och målat naglarna jätteblåa. Snart ska jag iväg på 25-års/inflyttnings/examens/nytt-jobb-kalas. Roligt ska det bli. Härs!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0