Alla svenskar återfunna, 6 st fängslade.

Tidigare imorse hörde jag på radio att information fortfarande saknades om Mattias Gardell och Edda Manga, två av de svenskar som fanns i konvojen. Dessa två befann sig dessutom på det turkiska fartyget Mavi Marmara, det som blev bordat först och där det verkar som att flest våldsamheter skedde. Men nu har information kommit till UD att samtliga svenskar är oskadda, 4 stycken har blivit deporterade och är på väg till Sverige igen, och 6 stycken har satts i israeliskt fängelse i Beer Sheba. 1 person har fortfarande inte valt om han vill åka hem eller gå igenom den israeliska rättsapparaten, och då bli frihetsberövad i väntan på rättegång. Sammanlagt sitter nu 480 personer från Ship to Gaza i israeliskt fängelse.

Dessutom har gårdagens dödssiffor minskats något, nu säger man att det är ca 10 personer som har berövats livet, och inte 19 så som vissa källor hävdade igår. Så det är ju förstås glädjande.

Israel tycker sig inte behöva be om ursäkt, utan de tycker att "det snarare är Hamas som ska be oss om ursäkt". De hävdar fortfarande att konvojen var lastad med terrorister, att aktivisterna hade koppling till och agerade på uppdrag av Hamas och Al Qaida. Danny Ayalon, israelisk vice utrikesminister, hävdar att den israeliska militären agerade i självförsvar, då de "blev lynchade" av aktivisterna när de bordade fartyget. Hur ett gäng enligt uppgift obeväpnade, otränade civilister skulle lyckas lyncha beväpnad, specialtränad israelisk militär är ju dock ett stort mysterium.

FNs säkerhetsråd kräver en oberoende tillförlitlig undersökning om vad som egentligen skedde ombord på Mavi Marmara, och de uppmanade även Israel att omedelbart upphöra med blockaden av Gaza. Detta krav ställs även av andra lander. USA nöjer sig dock med att säga att blocken "bör mildras", men de lade heller inte in sitt veto i omröstningen.

Nästa lastfartyg, Rachel Corrie, döpt efter den amerikanska fredsaktivist som 2003 dödades av en israelisk schaktmaskin på Gaza, beräknas komma till farvattnen utanför Gaza imorgon onsdag. En anonym officier säger att man beräknar att lätt kunna stoppa och borda fartyget innan det når Gaza.

Källor: http://www.dn.se/nyheter/varlden/israel-planerar-stoppa-nasta-hjalpfartyg-1.1114863
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ud-alla-svenskar-lokaliserade_4797287.svd
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/israel-har-inte-ratt-ingripa-militart_4793483.svd

Manifestationen.


Det var som ni ser rätt så bra uppslutning på Sergels torg i Stockholm idag. Folk var upprörda, det var bra talare och jag sprang på lite gamla vänner från fordom. Kändes skönt att få höra att andra människor var lika upprörda över dessa händelser som jag. Dock blev jag besviken på att när en representant från Centerpartiet skulle prata så blev hon utbuad redan innan hon hann börja tala. Man hörde inte ett ord av vad hon sa. Jag menar, jag förstår att folk är upprörda, och många hävdar ju att Centerpartiets utrikespolitik lämnar en hel del i övrigt att önska, men att vägra personen att ens få en syl i vädret tycker jag bara är respektlöst. Då kan man väl låta henne prata och bua efteråt om det var så dåligt? Hela konflikten är mer komplicerad än att det bara finns ett sätt att se på saker. Om alla vore lite mindre trångsynta skulle även denna konflikt vara närmare en lösning, och det gäller bägge sidor. Att vägra lyssna på någon bara för att den tillhör ett annat svenskpolitiskt block är ju ett exempel på trångsynthet. Nä, då blev jag lack. Jag tyckte även att det var rätt onödigt att ett par nissar skulle börja bränna israeliska flaggor. Fattar som sagt att folk är upprörda och förbannade, men ändå. Men som sagt, i övrigt var det bra tal, Zaida Katalan var väldigt bra, och generalsekreteraren för Amnesty Sverige liksaså. Alla talare pratade om krav på oberoende internationell undersökning om vad som egentligen hände, att Israel ska ställas till svar för sina brott mot folkrätten i domstolen i Haag och uppmanade till Bojkott på både personnivå och EU- och internationell nivå. Förhoppningsvis så händer något också på den fronten, att det inte bara är tomma ord. Inshallah.

Dagens outfit.


Nu sticker jag till plattan och vrålar lite. Hoppas att vi ses där!


Israel förvarar blockaden i sig med våld.

Imorse när jag vaknat gjorde jag kaffe och satte på radion. Jag möttes av P3s Ekot, där det rapporterades om att Frihetsflottan Ship to Gaza hade blivit bordade av israelisk militär redan innan de kommit in på Gazas vatten. Jag ville nästan gråta. Då rapporterades det om många skadade och 10 döda. Dessutom berättade man att Israel nu infört en censur som förhindrar rapportering kring antalet dödade, skadade och fängslade. Ekot nu klockan 13 berättade att svenskar blivit tillfångatagna, men ingen information finns om hur deras tillstånd är. DN rapporterar nu att antalet döda är minst 19 personer och 30 är skadade. Sveriges Radio likaså. När aktivisterna blivit förda till hamnen i Ashdod får de tydligen välja mellan deportering eller fängelse. För att inte ens ha lyckats ta sig in på Gazas vatten.


Al Jazeeras sista nyhetssändning från fartyget innan all kontakt bröts med flottan.

Så många fel har begåtts av Israel i denna situation. För det första har de angripit civila och bordat fartygen på internationellt vatten. Detta är olagligt enligt internationell lag. Med tanke på att detta var en uttalad fredlig ickevåldsaktion så är det militära våld som använts totalt orimligt och översdrivet. Israel har dessutom utlyst censur kring hur många som skadats, dödats och tillfångatagits under räden. Ingenting får rapporteras om detta. Att ett land som kallar sig demokrati censurerar sina egna lagbrott inför omvärlden är ju, ja, ännu ett bevis på hur demokratiskt det egentligen är. Ombord på fartygen finns ca 600 personer, alla civila. Män, kvinnor och barn, unga och gamla. Nobelfredspristagare, förintelseöverlevare, författare, journalister, religionsvetare, partiledamöter. Och mat och byggmaterial. Då Israel inte ens gör anspråk på Gaza så försvarar de ju inte ens sitt eget land, de försvarar själva blockaden i sig. Bradly Burston skriver bra om det i den israeliska dagstidningen Haaretz. Och då inget hot har utgått från flottan så finns det ingen argument som heter självförsvar eller säkerhetsskäl. Det enda militären gör här är att försvara blockaden av Gaza, att upprätthålla detta enorma fängelse där civila inte kan röra sig fritt, inte kan bygga upp sina städer igen och där luftrummet fylls av bombplan.

Att Israel bemöter en humanitär biståndsaktion på det här viset är självklart helt och hållet förkastligt och fruktansvärt och olagligt på alla sätt och vis. Jag hoppas och tror att protesterna kommer att bli gigantiska världen över, redan nu har den israeliska diplomaten i Sverige inkallats till UD och detta sker nog även i andra länder. Människor i flera länder har samlats utanför de israeliska ambassaderna och protesterar. Ikväll sker manifestationer runt om i Sverige på flera platser. Det här kommer inte att gå obemärkt förbi, som så många andra av Israels brott mot mänskliga rättigheter. Kom till Sergels Torg idag klockan 18 och visa ditt stöd och få veta mer! På Ship to Gazas hemsida läggs information upp löpande. Om du inte själv har möjlighet att närvara på demonstrationen i din stad, så för informationen vidare till dem som kanske kan gå!

Stöddemonstration för Ship to Gaza, idag måndag kl 18.00!

"Ship to Gazas frihetsflotta, Freedom Flotilla, har attackerats av israelisk militär. Tidigt i morse mördades minst 10 personer när hjälpsändingen med nödvändigheter till Gazas hårt prövade befolkning till varje pris skulle stoppas. Israel har visat att man inte skyr några medel, och att civila från alla länder kan bli militära mål om de sätter sig emot ockupation och blockader. Just därför ska vi visa att Ship to Gaza har ett brett stöd i Sverige.

Detta är en unik händelse att en humanitär hjälpsändning bemöts med militärmakt. Nationer, politiker och medborgare över hela världen protesterar och ställer Israel till svars. Ship to Gaza vädjar efter internationell solidaritet och manifestationer utanför Israels ambassader och konsultat. I flera europeiska städer kommer det hållas manifestationer under måndagen.

Stockholm:
Solidaritetsmanifestation måndag 31 maj 18.00 på Sergels Torg.

Den svenska regeringen måste fördöma Israels agerande och försvara rätten att segla på internationella vatten.
Allt stöd åt Ship to Gaza!


Andra manifestationer i landet:

Malmö: Manifestation måndag 31 maj 18.00 på Gustav Adolfs torg.

Göteborg: Manifestation måndag 31 maj 18.00 på Gustav Adolfs torg.

Kan du inte dyka upp på demonstrationen? Det finns mycket du kan göra ändå för att hjälpa till!

* Skriv en insändare, använd till exempel Insändarmaskinen http://apps.facebook.com/insandarmaskinen

* Tipsa dina kompisar! Starta en SMS-kedja om protesterna

* Diskutera med folk på jobbet eller skolan om Ship to Gaza. eller varför inte med någon på bussen?"


Manifestation för Ship to Gaza.


Igår var jag på manifestation för Ship to Gaza. Sverige har ett skepp i den så kallade Frihetsflottan som försöker ta sig fram till Gaza med förnödenheter som byggmaterial och mat, då Israels blockad av Gazaremsan stoppar dessa transporter. Frihetsflottan är en humanitär och solidarisk ickevåldsaktion som syftar till att bryta blockaden och öppna gränserna till Gaza för transport av kommersiella varor och personer.

Manifestationen hölls på Mynttorget i Stockholm, och det var ganska så god uppslutning och fin stämning.



Samaa Sarsour från Svenska muslimer för Fred och Rättvisa, talade och hade den finaste outfiten. Hennes pappa befinner sig på skeppet till Gaza.


Jonatan Stanczak från Judar för Israelisk Palestinsk Fred. Hans hustru befinner sig på fartyget.



En mycket bra och inspirerande manifestation var det, och jag hade stort hopp till att förnödenheterna skulle få komma fram. Men imorse fick jag höra på Ekot att israelisk militär nu bordat alla skeppen när det fortfarande befann sig på internationellt vatten, och aktivister har skadats och 10 19 personer uppges ha dödats. Nu har israeliska regeringen utfärdat en censur som förbjuder vidare rapportering om skadade, dödade eller tillgångatagna. Jag är så fruktansvärt förbannad. Du har läsa mer om vad som hänt här eller här. Så fort jag får nys om information gällande protester, marcher och demonstrationer lägger jag upp infon här, och hoppas att alla är med mig. Israel bryter mot, ja, de flesta regler och lagar som existerar i princip. Det här är inte ett demokratiskt sätt att bemöta en ickevåldshjälpaktion. Det är skamligt, fel och fruktansvärt. Mer om detta kommer senare här på bloggen. Solidaritet med det palestinska folket och med hjältarna på fartygen!

Porr, horor och feminister.

Imorse fick jag lyxåka till jobbet. Taxi blev det, eftersom det skett ett mindre missöde gällande bokningskommunikationen, men frågan är om pendeltåget egentligen hade gått fortare. Nå väl, fram kom jag, jobbade gjorde jag och sedan åkte jag till tandläkaren. Där fick jag beröm för mina fina tänder och för att jag verkade sköta mig, jag tackade och fick betala 350 kronor (tack, tandvårdsbidraget!) och sedan åkte jag hem. Gick ner till Gullvi och köpte kantband och knappar, och har satt igång att sy nästa klänning i samlingen. Men det här med knapphål har jag inte gett mig på ännu och aldrig gjort förut, så jag tar en paus och laddar lite.

Men det jag egentligen tänkte skriva lite om är en väldigt intressant bok jag just nu läser. Porr, horor och feminister av Petra Östergren. Väldigt rak titel, en bok jag helst kanske inte sitter och läser på tunnelbanan (av någon fånig anledning, egentligen). Men i vilket fall. Petra diskuterar om vilken retorik radikalfeministerna och hela antiporrrörelsen använder sig av, hur fördömande och trångsynt man är kring vad hon kallar kommersiell sex. Kommersiell sex är alltså ett samlingsnamn för alla typer av sexuella handlingar som utförs för pengar, t.ex. prostitution, striptease, pornografi, etc. Hon tar upp historiska händelser, forskning och rapporter, politiska program och ideologiska slagord. Egentligen tycker jag att alla borde läsa den här boken istället, för jag kommer verkligen inte att kunna göra ett rättvist jobb att återberätta det hon skriver här, då allt är väldigt komplext och välresearchat. Men några rader känner jag ändå att jag behöver plita ner.

Östergren börjar med att berätta att hon själv varit starkt radikalfeministisk porrmotståndare och lärt ut självförsvar till unga tjejer och kvinnor. Hon utgick ifrån att det alla sa om porr, att det var kvinnoförnedrande, objektifierande, att det gestaltade och uppmuntrade till våld, våldtäkt och mord, var sant. Hon hade själv inte sett någon porr, utan litade på dem som sade sig vara mer insatta. När hon senare började göra research till denna bok var hon rädd och illa till mods. Var hon verkligen beredd att bevittna allt det maktutövande, förnedring, våld, och till och med död som hon fått höra att porren var? Hon blev dock förvånad. Hon kom fram till att porren absolut kunde inkludera våld och förnedring, främst då inom den sadomasochistiska genren, men att den lika väl kunde handla om i princip vad som helst. Det kunde vara romantik och vanilj, udda fetischer, påkostade miljöer, avancerade storys, osv. Och vad gällde att kvinnor alltid blev domderade med och bestämda över höll hon inte heller med om. Kvinnor kunde bestämma över och dominera män, kvinnor kunde ta för sig, se till att bli tillfredsställda. Dessutom är porrbranschen en av få branscher där kvinnor faktiskt tjänar bra mycket mer pengar än män. Så varför gäller inte feminismens grundidé, att som kvinna själv få bestämma över sitt liv och sina val, inte för kvinnor inom porr- och sexbranschen?

Mångas reaktion när det gäller pornografi är att det är äckligt. Motbjudande. Att det som gestaltas på filmen är kvinnoförnedrande, för vem skulle vilja utföra det där? Hon kan ju omöjligt vilja bli ejakulerad på av flera män samtidigt. Alltså är det tvång och kvinnoförnedring och fel och borde förbjudas. Så går många gånger även retoriken och logiken på den politiska arenan i sammanhanget. Men när vi drar sådana slutsatser så skjuter vi oss, särskilt som feminister, i foten. För i och med att vi har bestämt oss för att just denna sexuella handling är fel så har vi bestämt att det finns bra sexualitet och det finns dålig sexualitet. Vad man som kvinna får tycka om och vad man inte får tycka om. För det finns faktiskt ingenting som säger att kvinnan i filmen inte njuter till hundra procent av detta, att de finns andra kvinnor som skulle njuta av detta. Bara för att det är något du inte förstår och du inte skulle vilja vara med om någonsin, betyder det inte att det inte finns dem som vill just det. Och vad är det egentligen som säger att dina sexuella preferenser är bättre än någon annans?

Det här tycker jag går igen i ganska mycket inom den feministiska rörelsen. Jag har många gånger reagerat på att man som feminist helst inte ska tycka om traditionellt kvinnliga saker. Att raka sig, tycka om att laga mat och baka, att sminka sig och gå i högklackat, t.ex. Att om man tycker om att göra sig fin inför en man så är man lurad. Du tycker inte om det där egentligen, det är patriarkatets fel. Du är ett offer, du vet inte ditt eget bästa. Det blir egentligen en väldig förmyndarattityd, ett omyndigförklarande av kvinnan. Vilket väl egentligen är precis det som feministerna säger sig vilja motarbeta? Och där är vi tillbaka på ruta ett igen. En kvinna uppmuntras bara att göra sina egna val så länge det är "rätt" val.

Samma tankesätt finns gällande dem som säljer sex. Där finns väldigt distinkta bilder av att alla som säljer sex är drogberoende, tvingade, slutkörda. Östergren tar i boken upp dem som bryter mot normerna, de som själv valt att sälja sexuella tjänster och som trivs med det. Att man som prostituerad faktiskt inte säljer sin kropp, man säljer en tjänst. För om du säljer något så tillhör det sedan köparen. Alltså skulle din kropp därefter tillhöra den person som köpt den, och riktigt så är ju inte fallet. På sin höjd hyr man kroppen för en stund. Eller helt enkelt köper en tjänst. Precis som när man köper massage, eller en matlagningskurs. Bara det att det handlar om sex. Östergren låter sexarbetarna själva komma till tals. Hon vill få liv i en debatt gällande all typ av kommersiell sex, en debatt där flera sidor av frågan faktiskt tas upp och diskuteras på allvar. Där man inte bara klappar på huvudet, tycker synd om och sedan bara vänder ryggen totalt. Där man inte bara följer vad som är bekvämt och norm och undviker det som är tabu. För alla människor fungerar faktiskt inte på samma sätt, vi har olika behov och olika förutsättningar. Och någonstans måste vi nog sluta döma andra och lita på att människor kan ta egna beslut. Och förstås hjälpa dem som ber om vår hjälp att ta sig ur något som skadar dem. För destruktiva beteenden och trasiga människor finns absolut i porr- och sexbranschen. Men de finns ju å andra i alla andra sammanhang också.

Den här texten har inte kommit i närheten av att beskriva alla de aspekter som spelar in i dessa ämnen, men med lite tur jag har inspirerat någon till att läsa boken, att tänka om lite, eller att lämna en kommentar här nedan. Kom igen, lite debatt nu, hörrni! Men allra helst, läs. Boken finns som sagt att köpa här.

Lika inför lagen?

Efter en tung men solig morgon med 20 grader redan klockan 06 på morgonen så har jag tagit mig till dagens uppdrag och sitter och läser DN samtidigt som jag kopplar hundra samtal. En väldigt intressant artikel berättar om en ny avhandling från Stockholms Universitet som påvisar skillnaden mellan hur män och kvinnor döms i rätten. Män får hårdare straff än kvinnor, men även utseende spelar roll för hur rättväsendet ser på en.

Artikeln berättar om hur kvinnor mycket oftare bedöms vara sjuka när de begår ett våldsbrott än män. Mäns våldbeteende anses vara "bad and normal" medans kvinnor är "mad and abnormal". Vi har fortfarande en bild av att kvinnor är mer omhändertagande, vårdande och ömsinta än män. Och detta speglas i hur vi dömer i mord och andra våldbrott. Ett exempel som tas upp i artikeln är Knutby. Sara, barnflickan, dömdes till rättpsykiatrisk vård efter att ha mördat en kvinna och skottskadat en man svårt. Detta trots att dådet bevisats vara välplanerat med vapenträning etc. Anledningen till att hon endast dömdes till rättpsykiatrisk vård var att hon ansågs ha förletts av en pastor i kombination med sin egna gudstro. Om man lägger samma förutsättningar för t.ex. en muslimsk fundamentalistisk man skulle nog inte straffet bli detsamma.

Det intressanta är hur denna avhandling verkligen belyser våra fördomar. Att alla ska vara lika inför lagen är ju en väldigt viktig grundprincip i en demokrati, men uppenbarligen styr våra förutfattade meningar hur hårt vi bedömer olika gärningar, även i domstolarna. Kvinnor är ickevåldsamma och omhändertagande av naturen, alltså måste hon vara sjuk och behöva vård om hon mördat eller misshandlat någon. Det måste liksom finnas en anledning, en förklaring. När män mördar och misshandlar så anses det vara i kallt blod på en helt annan nivå. Om en kristen kvinna förleds att mörda är hon sjuk, om en muslimsk man förleds att mörda är han terrorist. Lika inför lagen? Knappast va.

Att anmäla eller inte anmäla, det är frågan.

Jag läser på Aftonbladet om ett par som försöker hålla ihop efter att hon blivit våldtagen. Hon kände våldtäktsmannen men åtalet lades ner. Hon äter inte, har gått ner 20 kg eftersom att hon inte vill se kvinnlig ut längre, han känner sig som ett rovdjur varje gång han rör henne. Under artikeln kan man läsa läsarnas egna berättelser om våldtäkter, och jag mår illa. Fruktansvärd läsning. Att så många av dem som anmält har ångrat sig är chockerande. Eller, det är kanske inte chockerande att de har ångrat sin anmälan, utan det som är chockerande är snarare hur de har blivit bemötta. Strypmärken, spermabevis och trasiga kläder är tydligen inte tillräckliga bevis för att fälla någon för våldtäkt mot en 13-åring. "Hon kanske var med på det", som åklagaren säger.

Hur kan det fortfarande vara såhär!? Hur kommer det sig att man fortfarande ifrågasätts som offer, utsätts för förnedrande frågor om hur ens sexliv ser ut, vad man hade på sig och om man var full eller inte. Det är ju förnedrande både för kvinnan och mannen. Man säger ju i princip att män inte kan kontrollera sig, att de inte fattar att en sovande kvinna inte är kåt och villig. Rent förolämpande. Att sedan ifrågasätta en redan utsatt kvinna som tagit mod till sig och anmält, få henne att känna sig förnedrad och sedan ändå inte lyckas lösa att fall där förövaren är känd och dna-bevis och skador finns är ju pinsamt och fruktansvärt. Vad ska krävas? Riggade filmkameror i sovrummet? Ljudinspelningsutrustning när man går ute på kvällarna? Enligt en av Aftonbladetläsarnas insändare så räcker det ju heller inte med ögonvittnen. Det är ju helt sjukt. Helt sjukt räcker inte för att beskriva det, det är fullkomligt vidrigt.

Det är förstås klart att jag inser att man måste ställa frågor för att man inte ska råka fälla oskyldiga, och jag tycker att det är viktigt. Men det som är det sjuka är ju att man ifrågasätter på det sätt man uppenbarligen gör. Hur ska man kunna komma till bukt med problematiken när de som faktiskt anmäler att de blivit våldtagna ångrar sig? Är det verkligen att gå åt rätt håll? Självklart inte. Något måste göras. Frågan är ju bara vad i helvete som krävs.

Min 13-årige själsfrände.

På Aftonbladet idag kan man läsa om en 13-årig pojke som skickat ett brev till jämställdhetsministern där han klagar på att det nästan inte finns några tjejer med i LEGO-tidningen. "Tjejer gillar också LEGO!", skriver han. Och jag blir ju alldeles varm i hjärtetrakten. Det är liksom inte bara jag här i världen som stör mig på sådana "smågrejer"; det finns hopp hos ungdomen! Sedan har jag ju skrivit förut om att IQ-nivån på de flesta av dem som kommenterar på AB nog skulle landa på den negativa delen av skalan, t.ex. när folk ba men det är väl klart att inte en 13-åring har skrivit det där, det är ju säkert hans morsa som har för mycket fritid!

För det första; morsa? Jaha? Men låt mig referera till mig själv i min ungdom. På väggen i ett av gästrummet på vårt landställe sitter en teckning som jag ritade när jag gick i lågstadiet, skulle jag gissa. Den föreställer en prinsessa som rider på en häst, och en tankebubbla där hon tänker på en prins. Detta låter väl kanske enligt alla stereotyper, men det som kanske är avvikande är att hon håller i ett svärd och är i full fart för att rädda prinsen! Varför ska bara prinsarna få rädda prinsessorna för? tyckte jag. Och då gick jag alltså i lågstadiet.

 

Är det alltså så otroligt att en 13-årig pojke faktiskt reagerar på att tidningen endast riktar sig till killar? Barn är inte i närheten av så dumma som många verkar tro. Och framförallt är inte 13-åringar så små som många verkar tro. Det faktum att han skriver till jämställdhetsministern för att klaga på ett privatägt företag visar väl kanske också på att det inte är en vuxen med värsta lömska planen att störta LEGO som varit i farten.


De lättkränktas land.

Ibland är det ju rätt otroligt hur lätt det är att få folk att känna sig kränkta. Det har ju gått rejält med inflation i det ordet, jag har ibland svårt att ens ta någon på allvar när de säger piper ett "jag känner mig kränkt!" när typ pendeltåget är inställt. Ännu ett exempel i ledet med lättkränkt folk är Yasmin Eriksson, Ylwa Liljegren och José Martinez som i en debattartikel på Aftonbladet hävdar att det nyinstiftade rökförbudet på arbetsplatser inom Stockholms stad kränker "individens rätt att själv fatta beslut om sin hälsa och kropp." Men alltså. Jobbar man så jobbar man. Om man vill förstöra sin kropp med cigaretter kan man ju fortsätta att göra det på sin obetalda fritid, men rökpauser tar väldigt mycket tid från själva arbetet. På en av de arbetsplatser jag jobbat på tog ordinarie personal rökpaus ungefär 20 min/timme. Vi tog tid. Det är förstås ett extremfall, men det blir ju väldigt tydligt att det tar tid från de ordinarie arbetsuppgifterna. Om man väger in sådana aspekter så tycker jag att det är mer än självklart att man ska kunna kräva att man inte går ut och röker på arbetstid.

Debattörerna tycker även att de beslutsfattande har bristande kunskaper om fysiska beroenden, som ju nikotinberoende är. Att abstinensen som att avstå från cigaretter medför skulle skapa stress och därmed vara ännu skadligare. Ännu en dålig ursäkt. Nikotinplåster, tuggummin, snus. Det finns oändliga möjligheter. Gällande problemet med odör skriver de att "Odör kan ju ha många olika orsaker". HAHA.

Varför tycker man att en sån här fråga är så viktig? Kanske har jag "okunskap om vad ett fysiskt beroende är" då jag själv inte är rökare, och jag kan förstå att det kan uppkomma lite panikkänslor när någon hotar att ta bort ens gift. Men ändå. Att hävda att en sådan här regel är kränkade känns ju väldigt överdrivet. Bör jag känna mig kränkt över att jag på vissa arbetsplatser förbjuds att ha min favoritklänning på jobbet och istället måste ha kostym? Det är ju ungefär samma logik. Du får fortfarande röka det sista du gör innan du börjar arbeta och det första du gör när du slutat. Har du en obetald lunchrast borde du rimligtvis få röka även då. Däremellan kan du tugga tuggummin, eller, kanske till och med försöka ta den här chansen till att dra ner på rökandet? Ett gyllene tillfälle ju.

IQ-test och ultraljud.

Centerkvinnorna vill byta namn på Mödravårdscentralen till Föräldravårdscentralen. Av någon anledning är det många i kommentatorsfältet på Aftonbladet (som ju annars brukar vara så fullt av smarta och vidsynta människor. NOT.) som tycker att det är fånigt och onödigt och sånt, eftersom det ju är mödrarna som får den fysiska vården innan och efter förlossningen. Inte papporna. Och det är väl visserligen sant, men bara en yttepytteliten del av själva grejen. Eller snarare, det borde vara mer än så.

 

Jag tycker att det hela är en rätt vettig idé. För det första är själva namnet Mödravårdscentral värdeladdat på ett sätt som säger att barnen och hela den baletten främst är mödrarnas ansvar. Men själva ansvaret efter att förlossningen och den fysiska vården i samband med den är avklarad är väl ändå något som vi strävar efter att fördela lika? Alltså borde fadern vara en lika självklar del på de möten där frågor gällande föräldraskapets första tid ofta kommer upp som modern. Men många fäder känner sig inte välkomna och inkluderade på dessa mottagningar, och detta skapar en känsla av att man liksom är lite mindre värd och viktig som förälder. Bara att ändra namnet visar på att båda föräldrarna är välkomna och lika viktiga. En liten förändring som i det stora hela kan göra en rätt stor skillnad. Därmed inte sagt, som vissa av träskallarna i Aftonbladets kommentatorsfält verkar tro och ironisera över, att ultraljud ska utföras även på fadern. Suck. Hur kommer det sig att 90% av alla kommentarer på den blaskan tyder på att kommentatorns förmåga att tänka utanför lådan och IQ-nivå är i höjd med ett kylskåp?

 

 


Att stänga in en instängd.

Som jag tidigare har skrivit om så ska Belgien börja förbjuda burka och niqab på allmän plats. Staffet mot en överträdelse av denna lag blir böter eller fängelse upp till sju dagar. Adam Cwejman har skrivit väldigt bra om detta på Newsmill. Han belyser till exempel att det inte är de kvinnor som som av sina män tvingats till att täcka ansiktet som kommer att befiras av den här nya lagen, då denna lag enbart kommer att leda till att dessa kvinnor helt enkelt inte lämnar sina hem. De som kommer att tvingas att ta av sig slöjan är de kvinnor som valt niqaben eller burkan själva, tagit ett aktivt, självständigt beslut. Och som sagt, frågan är ju ifall det verkligen är det här som de beslutande känner att de vill uppnå med lagen i fråga? Att ytterligare stänga in de kvinnor som redan är instängda? Inkräkta på självständiga kvinnors demokratiska rättighet att utöva sin tro på det sätt de anser lämpligt? Det är en fullständigt bisarr tanke att staten i en demokrati ska gå in och bestämma över hur människor får och inte får klä sig. Så enkelt borde det vara, men uppenbarligen är världen på väg någon helt annanstans.

Niqab, burka och Belgien.


Bild lånad av Maria.

Alltså järnspikar vad förbannad jag blir när jag läser sånt här. Belgien ska rösta om ett förbud mot heltäckande slöja på allmän plats. Straffet kommer att bli antingen fängelse eller böter. Förslaget förväntas dessutom att gå igenom med stark majoritet.

Det här är fel och förvridet på så många sätt. Anledning nr ett: Sist jag kollade hävdade sig Belgien vara en demokrati. I en demokrati finns religionsfrihet, det är liksom en av de grundläggande fundamentala delarna i hela grejen. Att inkräkta på människors frihet att praktisera sin tro på det sätt de tycker är lämpligt är att inkräkta på mänskliga rättigheter. Särskilt när det man vill besluta om inte påverkar någon annan individ än den som klätt på sig på morgonen. Man hävdar att det motiveras av "säkerhetsaspekter och moral", vilket ju är bullshit förstås. Om man vill komma åt den eventuella problematiken med att kvinnor blir tvingade att täcka sig mot sin vilja så går man här till attack från helt fel håll. Istället för att förbjuda och lagstifta måste man ju jobba med information och erbjuda vägar ut i det belgiska samhället. Och moral? Jaha?

För det andra är lagförslaget helt bisarrt eftersom att ca 3% av landets befolkning är muslimer, och av dessa är det uppskattningsvis ca 300-400 kvinnor som bär niqab eller burka. Alltså, man tänker instifta en lag som ska gälla hela landet, kommer att inkräkta på demokratiska rättigheter och leda till att människor blir kriminella då de utövar sin tro, för att "komma till bukt" med knappa 400 individer. Känns det som ett rimligt pris att betala? I don't think so.

Och vad värre är så verkar typ resten av Europa vara up next. Jisses.


Ett steg i rätt riktning?

Yes! Bra grejer. Hoppas bara att det går vägen också.

Ett steg i rätt riktning verkar ju även vädret ta, peppar peppar ta i trä. Dagens lunchpromenad bjöd på sol och öppen vårkappa och blommor längs vägkanten och vägdamm i luften. Kändes mycket fint och lovande.

Tillbaka i gruvan.

Ja, herre min je. Igår kom jag inte i säng förrän alldeles för sent för en dag som började klockan fyra på morgonen, dock med en powernap på varje transportsträcka. Men ändå. Upp i ottan och iväg till dagens uppdrag. Nu har jag suttit här i 5,5 timmar och det har ringt hela tre gånger. Snacka om invänjning efter semestern. Jag dricker cocosté i brist på Coco Loco (vilket ju dessutom inte skulle ha passat sig på jobbet förstås). Ute tycker folk att det är varmt och skönt, men jag känner mig som en spanjack och går i varm jacka och längtar efter mössan som ligger hemma. Allting är ju verkligen relativt. Men jag har min fina gula spanska kjol på mig, så det piffar ju upp denna torsdag lite i alla fall. Och efter jobebt ska jag sammanstråla med Sanna och sedan träna! För första gånger på hundra år. Nu ska semestervanorna väck! Välkomna tillbaka hälsosamma rutiner. Ahlan wa sahlan!

 

Har även läst lite nyheter för första gången på en vecka, däribland den här artikeln på DN. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Aftonbladet skrev ju för ett tag sedan om detta, fast i ganska så spekulativa termer, mest med ord som "vissa hävdar att" och "det berättas om". Och Israel rasade. Det var ju förtal och usch och fy, och förbindelserna med Sverige skulle näst intill sägas upp. Och här visar det sig alltså att högt uppsatta personer, två advokater och en överste i armén, varit inblandade i att sälja just organ. Man har annonserat om att man kan få köpa sig en njure om man inte vill vänta, för upp till 140.000 dollar. Sedan har man dessutom annonserat om att folk kan få sälja sina njurar för allt emellan 10.000 och 100.000 dollar. Den sistnämnda annonsen är dessutom på arabiska. En kvinna hade svarat på annonsen eftersom hon hade det tajt om pengar, flygits till Azerbajdzjan för operation, kommit tillbaka till Israel och sedan inte fått några pengar. Flera andra hade utsatts för samma sak, blivit utan den utlovad ersättningen eller fått mycket mindre än utlovat. Dessutom hade journalerna gömts undan vilket lett till svårigheter att få adekvat vård om man fick problem efter operationen.

Ja, alltså. Vad säger man? Det är ju solklart att organhandel på det här sättet är högst förkastligt på alla sätt, men det som jag tycker gör att det svider lite extra i ögonen är ju att man valt att annonsera efter donatorer på arabiska. Känns det kanske lite enklare och mer okej att lura araberna på organen än judarna? Lättare att komma undan med i ett land som Israel? I ett tvåspråkigt land med alla dessa konflikter däremellan får ett sådant val ett väldigt symbolvärde. Man blir liksom lite illa till mods.


Upp till kamp!


Okej, det här var läskiga nyheter. Att få dessa siffror svart på vitt säger ju någonting om hur jämställd denna värld egentligen är. Här sitter vi och myser i vårt fd världens mest jämställda land och vet ingenting om att ca 70% av världens kvinnor någon gång blivit tvingade att ha oskyddat sex, enligt FN. 70%. Fattar ni hur många det är? DET ÄR HELT SJUKT. Kvinnor har fortfarande inte, år 2010, rätt till sin egen kropp.

Det har sagts förr, men det bör sägas, och framförallt göras, igen: UPP TILL KAMP!


Att skjuta sig själv i foten.

Bosättning i utkanten av Jerusalem.


Det är mycket som försiggår i Jerusalem just nu (för ovanligheternas skull, liksom?). Israel anser som vanligt att de kan gå emot lagar, överrenskommelser och regler för deras egen vinnings skull, och den här gången trotsar de till och med USA genom att godkänna byggandet av nya bosättningar i östra Jerusalem. Frysning av bosättningsbyggen har utlovats flera gånger efter att ha krävts av både USA och resten av världssamfundet, men Israel verkar ju inte direkt ta omvärlden och sina egna löften på allvar. Det är på ett (väldigt skrämmande) sätt fascinerande att ett land som hävdar sig vara så utvecklat och demokratiskt tar sig sådana friheter. Man bryter ständigt mot internationella lagar, mänskliga rättigheter och FNs resolutioner. Det är ju faktiskt inte konstigt att man triggar igång omvärldens och palestiniernas protester när man håller på såhär. Israel håller ju på och skjuter sig själv i fötterna mest hela tiden. Sorligt och destruktivt är vad det är.

Hej H&M, hur tänkte ni här?

"Att ta ansvar för hur människor och miljö påverkas av vår verksamhet är också en viktig förutsättning för att H&M ska växa med fortsatt god lönsamhet." Det kan man läsa på H&Ms hemsida om företagsansvar, där de även berättar om att de skänkt pengar till Haiti och andra välgörande ändamål. Då kan man ju förstås fråga sig hur man tänker när man öppnar en ny butik i Jerusalem.

Många vet säkert att det redan finns en H&M-butik i Tel Aviv och tycker kanske att det inte är så stor skillnad. Då tänker man nog inte på att Jerusalem är omtvistad mark, internationell mark enligt FN och EU. Det är därför alla ambassader ligger i Tel Aviv istället för i Jersusalem, trots att Israel själva hävdar att Jerusalem är deras "odelade huvudstad". Tel Aviv ligger å andra sidan inom det som FN och världssamfundet erkänt som Israel. H&M verkar dock inte riktigt bry sig om vad FN och EU tycker i den här frågan. Att butiken dessutom byggs i köpcentret Alizraeli som ligger på ruinerna av en palestinsk by vilken totalförstördes 1948 gör ju förstås att det sticker ännu lite extra i ögonen.

Egentligen är väl folk inte så förvånade. Jag menar, H&M är ett vinstdrivande företag som drivs som ett sådant, men pengar, och inte etik och moral, som drivande intresse. Men att man stoltserar med företagsansvar och skryter med skänkta pengar samtidigt som man öppnar butik på omtvistad mark känns ju kanske lite hycklande. Man kan ju åtminstone vara ärlig.

en skopa salt.

Ibland blir man mörkrädd. Typ när man läser sånt här. Jag vet inte ens vart jag ska börja, jag blir så sanslöst provocerad. Att de även hävdar sig vara "fristående; har varken politisk, religiös eller annan form av anknytning." känns ju lite som något slags dåligt skämt. Man kan väl ändå inte komma ifrån att det är politik att ha en egen katergori som uppmanar folk att handla israeliskt? Lika mycket som det är politik att jag uppmanar folk att inte handla israeliskt. De hävdar sig vara ett alternativ till den vinklade nyhetsrapporteringen, men jisses. Där kastar de minsann sten i glashus.

--- update ---

Okej, om ovanstående var det läskigaste idag så var det här det roligaste. HAHA.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0