Lika inför lagen?
Efter en tung men solig morgon med 20 grader redan klockan 06 på morgonen så har jag tagit mig till dagens uppdrag och sitter och läser DN samtidigt som jag kopplar hundra samtal. En väldigt intressant artikel berättar om en ny avhandling från Stockholms Universitet som påvisar skillnaden mellan hur män och kvinnor döms i rätten. Män får hårdare straff än kvinnor, men även utseende spelar roll för hur rättväsendet ser på en.
Artikeln berättar om hur kvinnor mycket oftare bedöms vara sjuka när de begår ett våldsbrott än män. Mäns våldbeteende anses vara "bad and normal" medans kvinnor är "mad and abnormal". Vi har fortfarande en bild av att kvinnor är mer omhändertagande, vårdande och ömsinta än män. Och detta speglas i hur vi dömer i mord och andra våldbrott. Ett exempel som tas upp i artikeln är Knutby. Sara, barnflickan, dömdes till rättpsykiatrisk vård efter att ha mördat en kvinna och skottskadat en man svårt. Detta trots att dådet bevisats vara välplanerat med vapenträning etc. Anledningen till att hon endast dömdes till rättpsykiatrisk vård var att hon ansågs ha förletts av en pastor i kombination med sin egna gudstro. Om man lägger samma förutsättningar för t.ex. en muslimsk fundamentalistisk man skulle nog inte straffet bli detsamma.
Det intressanta är hur denna avhandling verkligen belyser våra fördomar. Att alla ska vara lika inför lagen är ju en väldigt viktig grundprincip i en demokrati, men uppenbarligen styr våra förutfattade meningar hur hårt vi bedömer olika gärningar, även i domstolarna. Kvinnor är ickevåldsamma och omhändertagande av naturen, alltså måste hon vara sjuk och behöva vård om hon mördat eller misshandlat någon. Det måste liksom finnas en anledning, en förklaring. När män mördar och misshandlar så anses det vara i kallt blod på en helt annan nivå. Om en kristen kvinna förleds att mörda är hon sjuk, om en muslimsk man förleds att mörda är han terrorist. Lika inför lagen? Knappast va.
Artikeln berättar om hur kvinnor mycket oftare bedöms vara sjuka när de begår ett våldsbrott än män. Mäns våldbeteende anses vara "bad and normal" medans kvinnor är "mad and abnormal". Vi har fortfarande en bild av att kvinnor är mer omhändertagande, vårdande och ömsinta än män. Och detta speglas i hur vi dömer i mord och andra våldbrott. Ett exempel som tas upp i artikeln är Knutby. Sara, barnflickan, dömdes till rättpsykiatrisk vård efter att ha mördat en kvinna och skottskadat en man svårt. Detta trots att dådet bevisats vara välplanerat med vapenträning etc. Anledningen till att hon endast dömdes till rättpsykiatrisk vård var att hon ansågs ha förletts av en pastor i kombination med sin egna gudstro. Om man lägger samma förutsättningar för t.ex. en muslimsk fundamentalistisk man skulle nog inte straffet bli detsamma.
Det intressanta är hur denna avhandling verkligen belyser våra fördomar. Att alla ska vara lika inför lagen är ju en väldigt viktig grundprincip i en demokrati, men uppenbarligen styr våra förutfattade meningar hur hårt vi bedömer olika gärningar, även i domstolarna. Kvinnor är ickevåldsamma och omhändertagande av naturen, alltså måste hon vara sjuk och behöva vård om hon mördat eller misshandlat någon. Det måste liksom finnas en anledning, en förklaring. När män mördar och misshandlar så anses det vara i kallt blod på en helt annan nivå. Om en kristen kvinna förleds att mörda är hon sjuk, om en muslimsk man förleds att mörda är han terrorist. Lika inför lagen? Knappast va.
Kommentarer
Trackback
