Hannah och Världen

Jag känner mig så ambitiös till ingen nytta. Igår cyklade jag, halvsjuk och jäklig, till Huddinge och köpte batterier för 75 spänn för att kunna göra veckans matteläxa vilken kräver en grafritande räknare. Som har jag fått låna men i vilken batterierna var slut. Så, cyklade hem, bytte batterier, men icke. Väldigt snopet. Så idag satte jag plan B i verket. Efter jobbet stämde jag träff med Josse på centralen för att få låna hennes. Yes! Victory! tänkte jag. Kom hem, satte igång den med boken i högsta hugg, taggad till tänderna, bara för att bli sittande som ett frågetecken. Jag har ju aldrig använt en grafritande miniräknare förut. Och har således inte den blekaste aning om hur man gör. Satt och testade lite knappar på måfå, men det enda jag lyckades inse är att den är vääldigt avancerad. Väldigt besviken. Så. Plan C: bjuda Josse på middag imorgon och få en guidad tur. Det var svårt över telefon, nämligen.

Så jag lagade middag istället. Spenatsoppa med ägghalvor. Enkelt, billigt, gott och framförallt näringsrikt! Fantastiskt. Jag blir stark som Karl-Alfred, jag svär! Dock ska jag komma ihåg att mixa soppan nästa gång, lökbitarna blev lite för tuggvänliga.

Jag vet, jag har inte skrivit om nåt intressant på länge nu. Men snart bär det iväg ner till kyrkan och tonår, där brukar jag bli inspirerad.

För övrigt ser jag grymt mycket fram emot lördag. Middag, bluesspelning och Club Soul på Fasching med nära och kära, kan det bli bättre? Svaret är att, njae, det är tveksamt.