Hannah och Världen

Okej, nu är det dags. Dags att släppa lite på pressen att alltid skriva om politiska, väl genomtänka, väl researchade ämnen i den här bloggen. Som ni kanske märkt leder den självpålagda pressen mestadels till att jag inte skriver. Alls. Så. Nu blir det skärpning. Över till lite mer vardagliga, om än inte ointressanta ämnen. (Fast det kommer nog fortfarande att bli ganska så politiskt på ett eller annat sätt.)

Idag har jag röstat. Det hoppas jag att du också har, alternativt att du var bra mycket mer välplanerad än undertecknad och har gjort det för länge sedan. För att inte rösta är att rösta för diktatur (speciellt i EU-valet, eftersom det är så byråkratiskt ändå). Här i Sverige kanske vi tycker att det inte spelar någon roll om jag röstar eller inte, vi är ändå så långt ifrån diktatur. Vilket kanske är sant, men egentligen helt oväsentligt. Det är en principsak att rösta. Även om du tycker att alla partier som ställer upp är skit, så rösta blankt. Det är det faktum att du använder din röst (ok, inte bara) som räknas. Då visar du i alla fall att du värdesätter vår rätt att tycka till i vårt samhälle. Och det är minsann något att värdesätta. Punkt.

Annars då? Annars har jag bestämt mig för att börja tycka lite mer igen. Mitt alldeles för presentabla jobb har gjort mig lite för trevlig att ha i möblerade rum på sistone har jag känt. Skärpning även på den fronten. Planerar att bli lite arg på saker igen, det var länge sedan sist. Exempelvis detta.

Härom kvällen drack jag te på en väns balkong, och vi pratade om sexualiseringen i olika samhällen. Hon har nyligen kommit hem från en resa till Syrien, en resa som fokuserade på hur det är att vara kristen och kvinna i ett muslimskt samhälle. Hon sa att det var sjukt bra och sjukt jobbigt, och jag tror henne. Vi började prata om hur ingen kultur verkar kunna undvika att göra kvinnan till ett sexobjekt, i ena eller andra delen av skalan. I Syrien, Palestina och, gissar jag, andra österländska kulturer, är kvinnokroppen så sexuellt laddad så man blir tvungen att skyla den. Sex är någonting mellan man och hustru, och för att det ska kunna fortsätta vara det så måste man förebygga att en sexuell attraktion uppstår utanför äktenskapet. Alltså blir det kvinnan som får skyla sig, eftersom det är hennes kropp som är så sexuellt laddad. Hon är sexig vare sig hon vill eller inte, och detta faktum måste döljas.

Hos oss har vi egentligen samma problem, fast tvärtom. I västvärlden blir vi hela tiden matade med att sex är allt. Vi ser det i mode, musik, film, media, överallt. I tjejtidningar får man ovärdeliga tips om hur man blir bäst i sängen. "Så får du honom att be efter mer." För bra i sängen = en bra, fri och lycklig människa. Sex är något man ska ha, som alla självklart har, tycker om och ägnar sig åt, oavsett om man har en partner eller inte. Sex är något som ska vara häftigt. Flest antal orgasmer vinner, ungefär. I vår kultur är det inte okej att inte vara sexig. Vi har hamnat i den andra delen av skalan, vi har varit så måna om att vara frigjorda och självbejakande så att vi kanske har börjat lura oss själva. Vad händer när vi kanske börjar inse att all det här fria sexet inte gör oss lyckligare? Vägen som samhället visat mig är den rätta till lyckan kanske är ett villospår? Någon sa att "man får ju något av varje person man har sex med." Kan det betyda att man även ger något av sig själv till varje person? En konsekvens att den sexuella frigörelsen har blivit att vi har blivit fångar igen, fast på andra sidan. Vi har lika mycket krav att leva upp till, men de handlar om motsatta saker. Det som handlade om revolt och en positiv frigörelse har resulterat i en egentligen lika trångsynt norm som den vi ville slippa.

Jag är inte den som vill döma andra. Jag tycker att det är upp till var och en att välja sin egen väg och leva på det sätt den mår bäst av. Men jag tror att vårt översexualiserade samhälle innebär en risk för att det blir svårt att faktiskt inse vad man mår bäst av. Kalla det grupptryck eller vad du vill, men det är som med reklam. Vi blir nog mer påverkade av den gängse åsikten än vi vill tro.

Det är som en annan vän till mig tog upp i och med aktionen Bara Bröst som säkert flera av er hört om. Ett gäng tjejer bestämde sig för att bada barbröstade på badhus, vilket självklart ledde till många starka reaktioner. Men jag tycker att de har en bra poäng. Varför måste mina bröst, bara för att jag är kvinna, alltid vara sexiga? En mans bara överkropp kan också vara sexig, men inte nödvändigtvis jämt. En man får bestämma själv när han vill vara sexig eller inte. Vi kvinnor är alltid sexiga, våra kroppar handlar alltid om sex, vare sig vi vill eller inte. Det känns inte helt ok.

Jahapp, så bra gick det att inte vara politisk. :P