4-rätters, skoskav och livets sovmorgon.

Klockan är 01.45 och jag har just ätit en lunchmacka eller vad man bör kalla det. Min frukost ägde rum kl 19.45 ungefär, 15 minuter efter att Malin oroad knackade på min dörr och frågade hur jag mådde eftersom hon inte sett mig på hela dagen. Inte så konstigt, då jag hade sovit. Hela dagen. I drygt 12 timmar. Gick och la mig strax efter sju och blir väckt strax efter sju. Chocken över denna sovmorgon har knappats lagt sig nu, drygt sex timmar senare. Eeeeeeh. Praktexempel på att vända på dygnet.
.
Anledningen till denna mastodontsovmorgon var dock en bra sådan. Bal! Vårbal i Uppsala, vilken grej alltså. Det börjades piffas och friseras och sminkas redan på förmiddagen här i korridoren, för att sedan spatsera iväg till universitetsaulan för vårkonsert med SNerikeskören. I full bal-outfit. Efter konserten vankades det fotografering och champagne i Tamaras trädgård på Fjellet, och sedan bar det av till Smålands. Fördrink, 4-rätters, körsång, tal, sånger och skålar. Väldigt högtidligt indeed. På detta lite styrdans till storband och vid halv två bar det av till ÖG-nation för att möta upp vännerna. Även där hann vi med en styrdans, för min del tydligen med sångaren i Frantic Sunday. Kändispoäng pour moi.
.
Kvällen var helt enkelt fantastisk. Trots jordens värsta skoskav och alldeles för lång kö till Göteborgs klockan fyra på morgonen. För den innehöll även oerhört vackra vänner, en lång himmel vid soluppgången, kebab i balklänning klockan fem vid ån med det festligaste sällskapet någonsin, liveband, barfotavandring hem när det är ljust som mitt på dagen, anka till varmrätt för första gången i mitt liv och allt var alldeles alldeles underbart.
.
Nu återstår ju bara vad jag ska göra av resten av den här dagen. Eller natten såklart snarare. Jag har ju redan ätit glass vid ån (vid klockan 21, dvs ganska direkt efter frukost), tittat på två avsnitt Greys med Matilda och promenerat. Vid ett tog jag en cykeltur, nu har jag ätit en macka och druckit lite te. Det blir kanske att dra fram makroboken. Då borde jag väl bli trött snart ändå? I vilket fall, lätt värt det.

Kommentarer
Postat av: Teologen

Oj vad härligt det där lät.



Studentlivet på ett sätt så avlägset men ändå så befriande i tanken.



Bara nuet som betyder något liksom.

2011-05-23 @ 13:40:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0