Antagningsbesked är raka besked? Njae.

Jodå. Idag hade antagningsbeskedet kommit. Och jag var sanslöst nervös när jag loggade in, och tänkte att nu, äntligen! Nu får jag veta vart jag ska ta vägen om en dryg månad. Vilken stad jag ska spendera de kommande tre åren i. Men. Inte riktigt. För ja, jag blev reservplacerad i Uppsala. Första reserv, tror jag till och med!? För Res 1 i kolumnen HP borde väl innebära just detta? Det är ju så mycket förkortningar hela tiden, man blir ju helt förvirrad.
Och ja, jag är asaglad att ha fått bli till och med första reserv (i HP-urvalsgruppen då, på betygen var jag nr 42, så där räknar jag inte med några under), men nu måste jag ju vänta ännu längre innan jag får veta vart jag hamnar! Och hur gör man med bostad? Jag har nu i alla fall ställt mig i kö både i Uppsala och Lund, och i Lund dessutom gjort en bostadsansökan då jag får göra det nu när jag blivit antagen där. Men all denna ovisshet och väntan gör mig stressad alltså. Jag vet inte ens vad det är som jag kan fokusera på att göra den här veckan (när det heller inte verka flöda över av arbetstillfällen) för att få mig att känna att jag kan slappna av på semestern nästa vecka. Alla säger att det löser sig, och det gör det väl också. Men att hålla på att flänga mellan olika rum och vänner och sånt första månaderna när man ska börja ett nytt liv känns sådär, särskilt när man är van att ha sin egna lilla lägenhet i vilken man trivs som fisken i vattnet.
Det kommer att bli en omställning. Minsann. Men det är ju också lite grann just det jag är ute efter. Håll nu tummarna för att nån som kommit in på högskoleprovet i Uppsala kommer på bättre tankar!

Kommentarer
Postat av: Teologen

Grattis i ovissheten!



Outgrundliga äro herrens vägar sägs det ju.



Att flänga runt och hit och dit och bo i en ryggsäck är nog drygt just då men å andra sidan vad är en eller ett par månader av ett helt liv?



Min kursroulett gick sådär denna gång. Inte vad jag räknat med riktigt - men ändå ett tema!



Jag tar det som en fingervisning att jag kanske ändå ska leva på drömmen.

2010-07-14 @ 00:00:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0