Ny kunskap (Burma och Thailand)
Ikväll var det SMU-middag i kyrkan. Det bjöds på pizza (2 ggr under en vecka, jisses... Den här gången fanns det i alla fall sallad också), sketcher, päronsplit och slutligen fick vi lyssna på två elever från Lidingös MUL-utbildning (Mission, utveckling, lärande) berätta om Burma och Thailand. De kom hem från en fem veckor lång resa dit för 2,5 veckor sedan.
Det var verkligen väldigt intressant. Jag hade ju uppfattningen att "Burma är ett rätt hårt land att leva i", men jag hade ingen direkt aning om varför och på vilket sätt. Det är militären som styr landet och det är väldigt kontrollerat på alla vis. Alla de minoritetsgrupper som finns i Burma är förbjudna att tala sina egna språk och upprätthålla sina traditioner och sin kultur. Om man kritiserar staten kan man hamna i fängelse och bråkande minoriteters byar bränns med jämna mellanrum ned. Som sagt, ett rätt hårt land att leva i. Många flyr därifrån till Thailand, som ligger intill.
Det var också mycket intressant att höra om hur saker och ting fungerar där, och då utanför Phuket och de andra turistorterna. Många människor, även vissa som är födda i landet, lever utan att ha medborgarskap, vilket hindrar dem från att odla och jobba och rösta. Kritiserar man kungen riskerar man fängelse. En turist som ritat mustasch på en bild på kungen var tydligen väldigt nära att bli arresterad...
Att jag varje gång jag hör om länder i sådana här situationer blir väldigt intresserad och engagerad är nog ett tecken på att jag ska jobba med sånt här när jag blir stor. Att Marie tog med en massa tidningsutklipp om hur man blir diplomat åt mig igår är nog också det.
Det var verkligen väldigt intressant. Jag hade ju uppfattningen att "Burma är ett rätt hårt land att leva i", men jag hade ingen direkt aning om varför och på vilket sätt. Det är militären som styr landet och det är väldigt kontrollerat på alla vis. Alla de minoritetsgrupper som finns i Burma är förbjudna att tala sina egna språk och upprätthålla sina traditioner och sin kultur. Om man kritiserar staten kan man hamna i fängelse och bråkande minoriteters byar bränns med jämna mellanrum ned. Som sagt, ett rätt hårt land att leva i. Många flyr därifrån till Thailand, som ligger intill.
Det var också mycket intressant att höra om hur saker och ting fungerar där, och då utanför Phuket och de andra turistorterna. Många människor, även vissa som är födda i landet, lever utan att ha medborgarskap, vilket hindrar dem från att odla och jobba och rösta. Kritiserar man kungen riskerar man fängelse. En turist som ritat mustasch på en bild på kungen var tydligen väldigt nära att bli arresterad...
Att jag varje gång jag hör om länder i sådana här situationer blir väldigt intresserad och engagerad är nog ett tecken på att jag ska jobba med sånt här när jag blir stor. Att Marie tog med en massa tidningsutklipp om hur man blir diplomat åt mig igår är nog också det.
Kommentarer
Trackback
