Hannah och Världen

Har precis varit ute på en bra promenad med Sanna och de långsammaste hundarna i stan. Ibland är det bra att diskutera arga ämnen med Sanna, hon har en tendens att påminna mig om saker som jag faktiskt är arg på egentligen men som jag liksom har glömt. Typ som porr.

För att åtminstone försöka motverka bilden av mig som pryd moraltant nu så kan jag börja med att säga att jag tycker att om porr skulle vara verklighetstrogen och på lika villkor säkerligen skulle det säkert kunna vara något positivt. Något att få inspiration av och njuta av, visst. Men nu är det inte så. Alls. Trots att porr är något som endast objektifierar kvinnor och får dessa att framstå som någon typ av övermänskliga knullmaskiner som älskar allt som har med kukar att göra så är det dock något som folk faktiskt hämtar inspiration av. Och det är läskigt på riktigt.

Hörde på radio idag att något geni hade gjort en undersökning på nån gymnasieskola just angående porr. De hade, hör och häpna, kommit fram till att tjejer mest tycker att porr skapar höga krav och ökar osäkerheten, medan killarna gillade det, tyckte att det främjade deras fantasi, och en tredjedel av dem hade citat "försökt göra något de sett i en porrfilm". Att någon ens har gjort en sån här undersökning förvånar mig. För mig är resultaten något självklart, vilken grotta de har levt i för att ens behöva ställa frågorna är mig ett mysterium. Men på nåt sätt är det väl bra att det faktiskt tas upp så att folk verkligen fattar att porr skadar och får världen att bli en ganska mycket fulare och hårdare plats än vad den kanske hade behövt vara.

Nu kanske du tycker att "men jag är en vuxen människa, och vad jag tittar på i min ensamhet angår ingen". Men fel. Oavsett om du vill det eller inte flyttar du din gräns för vad som är normalt hela tiden, och förr eller senare kommer inte missionären duga längre. Och då kommer du vilja hitta något nytt som kittlar. Och vi kan inte förneka att 12-åringar får tag i och tittar på porr. Vi kan heller inte förneka att det de ser absolut påverkar deras syn på hur sex är och ska vara. Och det är skrämmande. Att flickor i de tidiga tonåren känner press på att vara tillräckligt bra i sängen och kunna tillfredställa sin pojkvän på alla möjliga och omöjliga sätt är enligt undersökningen ovan sant och även detta minst lika skrämmande. Snälla du, du behöver inte göra någonting som du inte vill. Och du behöver inte vilja göra någonting som din kille vill. Skit i vad som "förväntas av dig" och känn efter vad du faktiskt vill. Ni är två om det här, och det handlar inte om att du ska vara tillräckligt sexig och att han ska få komma. Och bara för att du har flirtat med honom och han har blivit kåt så är du inte skyldig honom n å g o n t i n g. Ni kan vara mitt uppe i det och du kan fortfarande ångra dig.

Jag vill dock påverka att jag inte alls menar att "killar alltid vill och tjejer alltid bara ställer upp". Jag tror att det i många fall är så, men jag vet även att tjejer blir kåta, tjejer vill ha sex, många gånger oftare än sina pojkvänner. Men det är skillnad på de i porrfilmerna kåta brudarna som älskar att bli förnedrade, som stönar högt när de runkar av killen/killarna, och på de verkliga, livs levandes kåta brudarna som vill ha sex på sina villkor, som inte bara vill tillfredsställa utan även bli tillfredsställda. Det är skillnad på fiktion och verklighet, helt enkelt.

Och någonstans tror jag att det faktum att porr alltid är vinklat på det sätt att tjejer kan användas även påverkar mäns syn på kvinnor i allmänhet. Att kvinnor är till för att behaga, att de alltid vill behaga.  Att män på något sätt, medvetet eller omedvetet, har makt över kvinnor. Att de på något sätt är lite bättre. Därför vi måste finna oss i att bli tafsade på när vi valt att ha en kort kjol på oss, att bli kallade på som man kallar på en katt (det är för övrigt bland det värsta jag vet). Och antagligen är det så att de fortsätter för att de tror att vi tycker om det. Jag hoppas nästan det, för om de skulle fortsätta trots att de fattar att vi inte gillar det så undrar jag vad de har för människosyn egentligen. Därför måste vi helt enkelt bli bättre på att säga ifrån. Ge dem fingret när de visslar, örfila fanskapet när han tar dig på röven. Visa att det inte är uppskattat så kanske till och med de långsammaste kåtbockarna tillslut kan fatta.

Och det värsta är ju ändå att de kan få mig att känna mig äcklad över mig själv. Okej att de är äckliga, men att bara en viss typ av blick kan få mig att undra vad jag egentligen tänkte när jag klädde på mig imorse, att jag borde skämmas, att jag ser billig ut och får skylla mig själv och bara borde gå hem och dra nåt gammalt över mig, det är illa på riktigt. Vi får inte tilllåta dem att få oss att objektifiera oss själva på samma sätt som de objektifierar oss. Du ska leva med dig själv resten av livet, du måste vara din egen bästa kompis, som någon klok människa sa till mig på en festival för en herrans massa år sedan.

Och jo, det finns bra män. Jag önskar bara att dessa män skulle stå upp lite mer för vad de tycker. Att fler män skulle kalla sig feminister och säga ifrån när ännu en Samantha Fox-affisch dyker upp på arbetsplatsen. Att ni skulle säga att det faktiskt inte är okej att kommentera nån bruds "kuksugarläppar" i förbifarten. Hon är någons dotter, någons syster, någons mamma. Snälla ni, stå upp för ett lite mänskligare samhälle. Så att vi slipper tappa allt hopp. Annars kanske vi snart får nog. Som Linda Skugge skrev;
"Akta er killar, här kommer Gud och hon är jävligt förbannad".