sömnbehov och pepparkaksbak

Jag hade tänkt att superhurta imorse och pallra mig iväg och köra spinning-core, men när klockan ringde halv nio var det omöjligt. Snoozade ett tag och kände att kroppen vägrade, och tillslut gav jag med mig och somnade om. Vaknade igen vid halv elva. Oj. Det var nog rätt behövligt ändå.

Nyss åkte JP härifrån. Vi har ätit lunch och pratat och bakat pepparkakor och lyssnat på julmusik. Mys. Vi har även planerat pysselkväll, måste styras upp. Jag kände det i onsdags, att det är dags att få igång pyssligheten igen. Pepparkaksbaket var ju lite så också. Vi bakade allt ifrån kameler och valar och sjöhästar till oss själva. Finfint blev det. Hon skulle vidare på konstigt julkalas, och vad ska jag nu göra resten av dagen/kvällen? Gå med återvinningen? Tvätta? Diska alla pepparkaksformar och gå tillbaka med kaveln till kyrkan? Jo. Men jag vill gärna göra nåt kul också. Det är ju ändå helg, alltför snart är det tillbaka till gruvan igen. 

Och jag saknar Tove. Inte för att jag ville att någon skulle åka ut igår, men jag har alltid varit lite smygkär i hennes energi och ryckiga stil på scen. Sockersöt. Men men. Nu hejjar jag nog på Calle, faktiskt. Lika sexig som spöket Laban. Till Idol hos Marie igår avnjöts de obligatoriska ostbågarna tillsammans med ett glas vitt, pomelo och Maries kladdkaka. Inte dåligt alls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0