Hannah och Världen

Jag gillar inte när knäcken blir så hård så att man inte kan tugga den. Man måste liksom låta den smälta i munnen och kan inte prata på flera minuter. I min försiktighet för att inte lyckas åstadkomma detta lyckades jag förstås med den totala motsatsen. Vilket ju egentligen inte alls är bättre. Ni vet, sådär så att man måste äta loss knäcken från pappret. Men jag kom på mig själv halvvägs igenom duttandet och värmde på smeten lite till. Resten blev nog okej i alla fall.

Och så har jag lagat sjukt många matlådor med chili con carne.

Snart ska jag titta på Glee.